I dagens läge har det blivit allt mer populärt att studera på högskola/universitet. Dels är konkurrensen högre på arbetsmarknaden, och jobben är färre, en högskoleutbildning är därför nästan ett måste för en god möjlighet till jobb. Därför kan det vara bra att veta vad som krävs för att ha en chans att studera på universitet eller högskola.

Eventuell begreppsförvirring

Det kan tänkas att det råder viss begreppsförvirring när det kommer till begrepp som grundläggande behörighet, speciell behörighet, kurser som krävs, poäng, olika dokument, snittbetyg och så vidare. Till detta kan det troligen vara så att det också skulle kunna finnas en osäkerhet kring vad som skiljer en högskola mot ett universitet. En högskola är just en skola som driver högskoleutbildning, inom ett eller ett fåtal akademiska vetenskapliga områden. Ett universitet å andra sidan bedriver samma form av utbildning, fast inom flertalet vetenskapliga områden.

När det gäller de andra så kan sägas att poäng till högskolan motsvaras av en gymnasiekurs respektive poängvärde. En gymnasiekurs motsvaras av antingen halv eller heltidsstudier. För halvtid gäller på gymnasiet 50 gymnasiepoäng medan det för heltid gäller 100 poäng per kurs. När en talar om snittbetyg från gymnasiet så brukar detta röra möjligheten att kunna konkurrera med andra elever om att komma in på en högskoleutbildning.

Grundläggande behörighet för högskola
Grundläggande behörighet för högskola

Det vill säga inte om den lagstadgade rätten att komma in, endast dina chanser i förhållande mot andra. Snittbetyget räknas ut genom att ta antalet av dina godkända betyg och addera dessa i poäng, för att sedan dividera detta med antalet. När det kommer till kurser som krävs för högskolestudier så gäller kärnämnen. Dessa ämnen anses som viktiga i den svenska skolan. Den grundläggande behörigheten rör dessa kärnämnen samt den totalsumma av poäng som det ifrån gymnasiet, eller vuxenutbildningen krävs godkända betyg ifrån. Flera av de kurser som finns idag har en ny ändelse än tidigare. Förr kallades exempelvis engelska 6 för Engelska B osv. Den speciella behörigheten till högskola å andra sidan rör andra kurser som behöver vara med i den färdiga utbildningen från gymnasiet. Dessa är olika beroende på vilken utbildning en har för avsikt att komma in på. Detta gäller alltså om en har ambition att komma in på någon speciell utbildning på högskolan som har andra krav än bara det grundläggande kravet.

Krav för grundläggande behörighet

För att kunna ha behörighet att komma in på program till högskoleutbildning krävs att en har 2250 av totalt 2500 poäng från gymnasiet godkända (detta kallas även för fullständig behörighet, motsvarigheten är samlat dokument). De ämnen som krävs för detta fullständiga dokument som ger högskolebehörighet är svenska 1,2 och 3, engelska 6 och matematik 1. Det går också att ha en utländsk utbildning som motsvarar den svenska gymnasieutbildningen. En annan intressant sak till detta ämne är att du med samlat betygsdokument har åtta år på dig från att varje betyg har satts att få till ett fullständigt betygsdokument. När dessa åtta år har gått så raderas betygen ur systemet. En studievägledare kan hjälpa dig att berätta vad du behöver för att komma in via speciella behörigheter, eller för att ge råd att nå fullständigt betyg.