I Sverige kan sökande till högskolor och universitet göra högskoleprovet och därmed öka sina chanser att bli antagna. Det är ett nationellt prov som äger rum två gånger per år. En gång på våren på en lördag och en gång på hösten på en söndag. Högskoleprovet är utformat för att mäta kunskap som är relevant för studier på högskolenivå. Provsvaren används för en alternativ urvalsgrupp till högre studier. De som gjort högskoleprovet använder både sina slutbetyg från gymnasiet samt sitt resultat från högskoleprovet för antagning till studier på högre nivå. Ett provresultat är giltigt under fem års tid. Det finns ingen begränsning för antalet gånger som en person kan skriva högskoleprovet och det är personens bästa resultat som räknas vid urvalet. Den myndighet som är ansvarig för högskoleprovet är Universitets- och högskolerådet (UHR).

Historia

Redan i början av 1900-talet introducerades ett antagningstest för studier på högskola eller universitet. Detta avskaffades sedan på 1930-talet och ersattes då av betyg från läroverket, som senare blev gymnasieskolan. I mitten av 1960-talet blev diskussionen om en alternativ antagning till högre studier åter aktuell. En utredning föreslog att ett antagningstest skulle återinföras som ett komplement till gymnasiebetygen för att bredda rekryteringen. Högskoleprovet var tänkt dels för personer äldre än 25 år med tidigare arbetslivserfarenhet för att minska den sociala snedrekryteringen. Personer med grundläggande behörighet äldre än 25 år kunde göra högskoleprovet för att tilldelas högskolebehörighet. Detta kallades för 25:4-regeln. Högskoleprovet var även tänkt att ge personer med lägre betyg från gymnasiet en chans att konkurrera till antagningen. Högskoleprovet i sin nuvarande form infördes 1977. Provet utvecklades vid Umeå Universitet, som än idag är ansvariga för att konstruera och utveckla alla delprov förutom det engelska läsprovet. I början kunde enbart personer som uppfyllde 25:4-regeln använda provresultatet för urval till studier på högre nivå. Sedan 1991 kan alla använda sitt resultat till ansökningen. Antalet provdeltagare varierar från år till år. Vid det senaste provtillfället hösten 2019 var nästan 52 000 anmälda för att skriva provet. 

Utformning

Utformning

Högskoleprovet består av fem provpass. Två av dessa pass består av verbala uppgifter och två av passen består av kvantitativa uppgifter. Det sista och femte passet är ett utprövningspass där provutvecklarna testar ut frågor till kommande prov. Svaren från det femte provpasset räknas inte in i provresultatet men provdeltagarna vet inte förrän efter de skrivit alla fem provpass vilket som var utprövningspasset. De kvantitativa provpassen innehåller frågor om matematisk problemlösning, kvantitativa jämförelser och resonemang, diagram, tabeller samt kartor. De verbala provpassen består av frågor om ordförståelse, svensk läsförståelse, meningskomplettering och engelska läsförståelse. Totalt består högskoleprovet av 160 uppgifter. 80 av dessa matematiska, kvantitativa frågor och 80 är verbala, språkliga frågor.

Resultat

Antalet rätt på högskoleprovet kallas för råpoäng. Denna råpoäng normeras sedan till en skala mellan 0,00 och 2,00 där det bästa resultatet är 2,0. Den genomsnittliga provdeltagaren på högskoleprovet får vanligen en normerad poäng på runt 0,9. För ett resultat på 2,0 brukar det krävas att ungefär 145 av 160 svar är rätt. Normeringen innebär att endast 0,1 % av deltagarna på högskoleprovet får 2,0. Normeringen finns för att provresultaten ska gå att jämföra från år till år. Den normerade poängen ska inte påverkas av provfrågorna eller andra provdeltagare.